I morse var det frost i gräset som en liten påminnelse om vad som komma skall. Men som alltid är vi väl förberedda, vi som bor ute i ingenstans.
Vinterdäcken sitter på sen en vecka tillbaka, rattmuffen är framtagen och hustrun har lagt fram vantarna på hatthyllan.
Varför skriver jag hatthylla? Hos oss har det då aldrig legat nån hatt på den hyllan. Men det är väl som med handskfacket i bilen, eller med kofångaren för den delen...
När det börjar "krasa" i gräset är det emellertid dags
att sätta på Cleo vinterkappan.
Visserligen kom det lite duggregn av och till nere i hamnen, men både Cleo och jag är vana vid vatten så det innebar inga problem.
Lite mer problematiskt blev det när vinden började fylla pressenningen som en spinnacker.. Det är aldrig lyckat när man står på land. Men det löste sig även det.
Nu får den gamla damen vila till i början på maj .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar