Störd slummer

Dagens tema var att bädda in perennerna inför den bistra tid vi har framför oss. Visserligen är ishavsluften lite försenad men den kommer, var så säker.

En annan av dagens uppgifter var att täcka in altanen. Och i samband med det råkade jag väcka en inneboende som jag inte hade en aning om. Jag inte bara väckte, jag lyckades till och med hyva ut stackarn på stenplattorna framför altanen där han blev liggande på rygg, och säkerligen funderande över vad som hände. Och varför?

Nu är inte jag nån ondsint person, så jag hjälpte honom naturligtvis på rätt köl igen och lovade att han kunde få somna om bara jag blev klar med mitt. Men att han faktiskt måste maka sig åt sidan medan jag höll på, eftersom jag hade tagit på mig ett par grova vinterkängor.

Om han fattade vad jag sa är väl tveksamt där han yrvaket vinglade omkring, och inte gick det fort heller. Man vet ju själv hur det känns om man glömmer bort sig, och har lite för bråttom när man ska kliva upp.

 

Men nu är altanen inklädd och den lilla Skogstordyveln förmodligen insomnad igen.. Det är då en himla tur att den inte var större, ifall den skulle känt sig förorättade av att blir väckt på det där viset.

   Men om du klickar på bilden så blir den lite större.