Ljus i mörker

Lågtrycken, kulingarna och regnet står som spön i backen. Adventsgranen lutar 30 grader mot norr. Inte ens parabolantennen lyckades behålla sin position härom dan. I år är det skräp med adventstämningen i Långsand.

Men idag kom Hampus och Smilla, för att sova över hos mormor och morfar.. Och då blev det minsann stämning.

Och snart kommer snön och isen

Åkte ned till hamnen idag för att kolla hur det stod till med båttäckningarna efter kulingen. Men det såg bra ut, varken min eller Leffes hade blåst iväg.

Och alla småbryggor låg på land snyggt och prydligt inför det som komma skall.

En båt låg dock kvar i sjön, och där lär den bli kvar när kylan kommer, och enligt SMHI så lär den vara på väg nu.

Störd slummer

Dagens tema var att bädda in perennerna inför den bistra tid vi har framför oss. Visserligen är ishavsluften lite försenad men den kommer, var så säker.

En annan av dagens uppgifter var att täcka in altanen. Och i samband med det råkade jag väcka en inneboende som jag inte hade en aning om. Jag inte bara väckte, jag lyckades till och med hyva ut stackarn på stenplattorna framför altanen där han blev liggande på rygg, och säkerligen funderande över vad som hände. Och varför?

Nu är inte jag nån ondsint person, så jag hjälpte honom naturligtvis på rätt köl igen och lovade att han kunde få somna om bara jag blev klar med mitt. Men att han faktiskt måste maka sig åt sidan medan jag höll på, eftersom jag hade tagit på mig ett par grova vinterkängor.

Om han fattade vad jag sa är väl tveksamt där han yrvaket vinglade omkring, och inte gick det fort heller. Man vet ju själv hur det känns om man glömmer bort sig, och har lite för bråttom när man ska kliva upp.

 

Men nu är altanen inklädd och den lilla Skogstordyveln förmodligen insomnad igen.. Det är då en himla tur att den inte var större, ifall den skulle känt sig förorättade av att blir väckt på det där viset.

   Men om du klickar på bilden så blir den lite större.

Civilkurage

På grund av att begreppet "sköt dig själv och skit i andra" får fler och fler anhängare kunde man i förra veckan höra önskemål om införande av en civilkuragelag i Sverige. En sån lag skulle innebära att var och en som ser, eller är medveten om att någon person svävar i fara skulle vara skyldig att ingripa efter bästa förmåga.




Det finns ett otal exempel på där folk tittar bort och bara går förbi när någon blir misshandlad. Där personer av en eller annan anledning blivit liggande på gator och torg. Där skadade människor i, eller invid bilvrak blivit utan hjälp, på grund av att ingen har velat lägga sig i..

Meningen med en civilkuragelag är ju inte att tvinga folka att ingripa i situationer dom rimligtvis inte klarar av. Tanken är att kunna straffa den, som bevisligen har kunnat förhindra att någon skadats eller dödats, men av likgiltighet struntat i ens försöka.



Bland sjöfolk har en sådan lag funnits länge!

Enligt 20 kap. 7§ och 6 kap. andra stycket i sjölagen (1994:1009) kan befälhavare straffas med böter eller fängelse i högst två år om han försummar att lämna den som hamnat i sjönöd all den hjälp som är möjlig, förutsett att det kan ske utan allvarlig skada eller fara för det egna fartyget eller för de ombordvarande.

Och som befälhavare räknas i det här fallet var och en som framför en båt, alltså inte bara kaptenen på en supertanker.

Bland sjöfolk är det otänkbart att titta åt ett annat håll om någon håller på att, eller redan har råkat illa ut.. Så varför våra jurister inte tycker att en sådan lag behövs, eller är tillämplig även på landbacken har jag svårt att förstå, mot bakgrund av att dom i övrigt gödslar med lagar och påbud.

Här har vi ännu ett bevis på att: Den enda rätta vägen är sjövägen. 

Ordningen återställd

Nu har jag fått tillbaka Janet från Akademiska. Nyrenoverad och med nytt luftintag, ja hon har till och med utrustats med en ballong som extra tillbehör, så nu får jag nog bereda mig på långa uppfriskande promenader.

Konferensresa

I går var jag och tre kumpaner från GBF på en konferensresa mellan Grisslehamn och Åland. Förutom oss var det styrelsefolk från Roslagens- och Hälsinglands Båtförbund.

Anledningen till mötet var att diskutera den eventuella och aktuella sammanslagningen mellan SBU och Seglarförbundet.

Resultatet blev, efter att vi gått igenom det magra underlaget för, och det anorektiska förslaget till ny organisation tummen ned för vår del. Så vid Unionsrådets möte i Stockholm den 20 nov. kommer vi  gemensamt att rösta nej för en sammanslagning. Sen får vi väl se vad övriga förbund har kommit fram till.

Anledningen till att vi motsätter oss sammanslagningen är inte att vi är rädda för förändringar, utan att 70 procent av det nya förbundets samlade tillgångar skulle komma att styras till kappseglingsverksamhet. Vilket betyder att "vanliga" båtmänniskor får agera mjölkko åt en liten exklusiv samling seglare..

Vi samarbetar gärna med andra båtorganisationer och kan till och med tänka oss sammanslagningar i framtiden, men inte under dom formerna som det här förslaget bygger på.

Vår berömda sjukvård

I dag åkte jag till Skutskär igen för att möjligen få en sån där influensavaccination som dom rekommenderar att alla 65+ are bör ta. Men där såg det ut som vanligt. Fullt med folk, kö ända ute på bron så det var bara att åka därifrån.

Två timmar varannan vecka kommer länsvaccinationer till Skutskär för att vaccinera 9,068 invånare.  Säg att dom hinner med 25 - 30 stycken varje gång dom är här, då behöver dom 300 besöksdagar innan dom hinner runt..

Om tio år borde kön ha minskat så att det åtminstone går att komma in i lokalen. Men då är det förstås ointressant för många av oss, och så kommer det ju nya virusstammar varje år.

Så det enda raka trots allt, är kanske att följa Åsa Romsons råd och stanna hemma så man inte blir smittad.

I Åsa Romsons Sverige

Där ska alla glesbygdsbor och dom som bor norr om Dalälven hålla sig hemma.

Vi ska sluta med bilåkning, och måste vi flyga så ska vi straffbeskattas och tvingas att bidra till ytterligare skattesänkningar för folket runt Stureplan. Kort sagt, vi ska sluta med allting som gör livet drägligt utanför stadskärnorna.





Men vad hon inte har tänkt på.. Åsa, det är att häststölderna kommer att öka dramatiskt. Folk måste ju trots allt kunna förflytta sig någorlunda bekvämt.  Och vad säger Beatrice Ask om det här? Har hon blivit tillfrågad ifall det finns nån beredskap för en sån här utveckling vid polishögskolan? Och finns det tillämpliga lagutrymmen och fängelser?

Kommer vi att få se trafikpoliser med havre i håret som kontrollerar om vi kör med broddade eller obroddade hästskor och slitna selstickor. Kommer ridande polispatruller som galopperar mellan nedlagda polisstationer att bli en vanlig syn i Åsas Sverige? Och måste dom nedlagda polisstationerna byggas om till stall och hästbytesstationer?

Kommer det över huvud taget att finnas några poliser? För hur attraktivt kommer polisyrket att vara i framtiden om konstaplarna måste kasta sig upp på en hästrygg mitt i smällkalla vintern för att i sporrsträck rida från Tierp vid larm om hästtjuvar som härjar i Skutskär?

En annan sak som hon borde tänka på är att hästar fiser.. Och då händer det saker. Alla som har har suttit bakom ett par skaklar vet att det kan liknas vid förhållandet i en vindtunnel. Jo då, jag har själv suttit bakom Mönars ardenner Kurre, när han lättade på trycket så jag vet vad jag talar om.


Hur många ton växthusgaser kommer inte att släppas ut i atmosfären under dom årliga julottefärderna mellan Långsand och kyrkan i Skutskär framgent, för att ta ett exempel? Det har hon inte tänkt på.. Åsa.




Nu kanske du tror att jag struntar i miljön, men så är det inte alls. Jag är väl medveten om att nånting måste göras, och vilka problem våra barn, barnbarn och deras efterkommande kommer att få leva med i framtiden på grund av våra försyndelser.

Det jag vänder mig mot - och är hjärtligt trött på - är alla dessa akademiska storstadsungar som väller ut från läroanstalterna och tror att dom har lösningen på allt, utan att ha en aning om hur det är att leva utanför stadsgränserna.