Världsledande i IT-säkerhet

Idag kunde man läsa i en rapport från TT att Sverige är världsledande inom IT-säkerhet. I en jämförelse med 27 länder utifrån deras beredskap mot IT-baserade angrepp är Sverige, Finland och Israel de enda länder som fått betyget fyra och en halv på en femgradig skala.

Tro de... så sällan som man kan ta sig ut på nätet och jobba ostört i det här landet, lär det väl inte vara många angripare som har har tålamod att ens försöka.  

Studieresa till Djura

Igår var vi.. det vill säga Solvig, Kickan, Kjell, Claes och jag till Djura.. En liten by ute på vischan vid Österdalälven ca. 4 km. NV om Gagnef. Det är vid såna här tillfällen det är bra med en GPS.

Anledningen till utflykten var att vi ville besöka Djura Bok & Pappersverkstad som är ett litet familjeföretag under etablering och utveckling i en gammal lanthandel i byn. Företaget drivs av ett Linda & Odd Gimle, som båda har utbildats till handbokbindare vid Leksands Folkhögskola.

Första intrycket när man kommer innanför dörren,är just gammal handelsbod och den atmosfären vill man bevara så mycket som möjligt, enligt Linda som visade oss runt i lokalerna. Vid vårt besök pågick  en hel del ombyggnationer, och fler lär det bli eftersom man hade köpt in gamla tryckmaskiner och mängder av blystilar för att kunna komplettera bokbinderiet med handsättning, tryckning och prägling i mindre skala.

Linda visade prov på deras egna handbundna och präglade böcker och den första egenhändigt tryckta affichen.

Skönt att det finns människor som är beredda att rädda våra gamla blystilar från att smältas ned till blysänken för fritidsfiskare och annat, genom att våga steget att satsa på en yrkeskarriär i utdöende. Rosenlöfs Vänner önskar dom all lycka och ser fram mot ett utökat samarbete i framtiden.

Ännu en välanvänd dag, och jag ser fram emot att få göra ett återbesök om ett eller ett par år när allt har kommit på plats. 

Vad gör kapten på en isbrytare om sommaren?

Det frågan har man ju hört mången gång.. Men samma fråga kanske den som inte är så införstådd med sjölivet ställer sig om oss båtägare, fast då gäller det vintern förstås.

Vad gör vi då? kanske du undrar, förutom att sitta vid köksbordet med sjökort och bestick och räkna på kurser och distanser? Jo det ska jag tala om.

Det är nu som en del av oss upplever dom där riktiga höjdpunkterna i tillvaron. Tiden då vi i lugn och ro kan gå igenom våra älskade båtar, göra alla kontroller och justeringar utan att behöva tära på seglingsmöjligheterna efter sjösättningen och risken att inte hinna bli klar till fredagkvällen.

Hur omfattande justeringar inspirationen leder till när man väl kommit i gång är väl en fråga om intresse och läggning så klart. Men för att ta ett exempel så har jag en seglarkompis som just har påbörjat sin högsäsong genom att skaffa en sån där gör-det-självhandbok och börjat pilla lite med motorn.


En av de viktigare detaljerna man bör införskaffa innan man sätter igång är enligt polarn, några rejäla hinkar, gärna såna där som murarna har när man ska bära hem motorn. det gäller ju att allting kommer med hem och att man inte tappar nånting på vägen. Hinkarna kan även komma till användning när man ska sortera upp grejerna så man vet vad man har gjort... och så.






Med god planering, en välutrustad verkygslåda och ett aldrig sviktande självförtroende kan man förlänga sin båtsäsong nästan hur långt som helst.

Förbannade teknik!

Halva dagen ägnades åt att försöka scanna ett dokument, först på min egen apparat och sedan på Harriets utan att lyckas.

Till sist måste jag sätta mig i bilen och åka nästan tre mil för att posta ett brev som, om tekniken fungerade skulle ha kunnat skickats elektroniskt.

Nog är det väl själva ... att man måste köpa en ny scanner och skrivare om man skaffar en annan dator trots att dom alla är av samma fabrikat! Vad är det för samhälle vi håller på att skapa?

Drivrutiner till skräpet går inte heller att ladda ned och installera. Supporten rekommenderar att man köper en ny installationsskiva i stället. Det är sånt som kallas affärsidé..

Ett gott råd! Om du inte är dataexpert utan en vanlig användare som tycker att grejor av samma fabrikat ska fungera, så köp aldrig grejor från HP. Det är bara skit, engångsgrejer som inte klarar att kommunicera med varann.


    

Hampus och Smilla i Långsand

Nu har jag fått ännu mer insikt i Bamses, Busiga Bebbens, spöket Labans och inte minst hur man bär sig åt för att som Julius, bli kvitt ett toamonster..

Det är viktigt att barn får intresset för det skrivna ordet väckt tidigt. Den som tror att det inte är så noga vad författarna skriver i barnböcker har troligen aldrig ägnat sig år högläsning för barn.

För trots att jag har läst alla böcker ett oräkneligt antal gånger så går det inte att improvisera det minsta,  eller att hoppa över ens en till synes ovesäntlig rad utan att få pälsen och tvingas att börja om.  MORFAR! så där står det väl inte?

Nej, vill man ta ut svängarna lite så får man allt
vänta tills nån gång efter halv åtta.. åtminstone hemma hos oss.     

Befälsordningen fastställd

Det var ett himla tjatande om Rosenlöfs kanske nån tycker, men i så fall är det bara att logga ut igen.

 

Men för den som bryr sig kan jag meddela att vi nu, efter ett par timmars intensiva men konstruktiva diskussioner med  stiftelsens ordförande har hittat ett arbetsätt som kan passa alla parter.

Utan att fastna i detaljer går det hela ut på att Stiftelsen från och med nu sköter det basala underhållet av själva museet, byggnaden osv. Samt att dom vid behov, tidvis kan gå in och stötta verksamheten även ekonomiskt. Men utan att lägga sig i verksamheten som kommer att skötas helt av vänföreningen utifrån dom ekonomiska ramar som vi själva kan skapa.


Därmed hoppas alla inblandade att vi kan lägga det här bakom oss och ta nya tag.
 
Vem kunde tro att jag skulle få chansen att ta den här bilden i dag efter att ha läst morgontidningen?

Styrelsemöte vid Rosenlöfs Tryckerimuseum

Att kryssa är både lärorikt och spännande, men att segla rakt mot vinden det går inte, och har man dessutom besättningsmedlemmar som inte är intresserade eller helt saknar sjövana, men ändå envisas med att peka med hela handen och kräver att få bestämma hur man ska ta sig fram... ja då är det meningslöst att ens lämna hamnen.


Ungefär så är känslan för närvarande hos oss i Rosenlöfs Vänner, och därför kände vi att det var dags för styrelsen att en gång för alla sätta sig ned och ta fram en möjlig färdplan.


Och det har vi gjort. Ett förslag till färdplan som i korthet går ut på att låta dom som har kompetens och sjövana sköta navigation och kurshållning medan byråkrater och räknenissar sysslar med sånt dom förstår.


Hur förslaget kommer att tas emot av dom som makten haver det vet vi inte.. Det enda vi med säkerhet vet är att med den här kursen och med så mycket barlast kommer skutan snart att gå på grund. 
 


  

Ännu en dag på Rosenlöfs

Idag blev det en tur till Kungsgården igen. Och anledningen var att Arbetarbladet ville besöka museet för att göra ett reportage om den förestående bokutgivningen av Fred Erikssons opublicerade noveller som han donerade till Rosenlöfs Vänner och som vänföreningen kommer att ge ut i sommar.

Boken kommer endast att ges ut i en liten exklusiv upplaga. Och allt arbete utförs på det gamla sättet.. ett rent hantverk med andra ord. Handsättning och tryckning av texter och illustrationer görs på Rosenlöfs tryckerimuseum

Och bindningen, även den kommer att göras för hand av tredjeårselever från bokbindarlinjen vid Rättviks Folkhögskola. Inget limmande och klistrande med andra ord. Här är det handsyning som gäller, precis som man gjorde förr, och som man för all del får ta till än idag om man vill vara säker på att en bok ska överleva att hanteras någon längre tid.

Sagostund i Långsand

Igår fick vi besök av Maria och barnbarnen. Medan Tommy var i Helsingfors och ställde ut ett antal alster på en årlig knivmässa.





Sagostund med mormor i soffhörnet










Och idag är det sju år sedan stormen "Gudrun" den värsta stormen som förmodligen har drabbat oss drog in över Sverige. Här i våra trakter kom vi väl relativt lindrigt undan, men längre söderut blev det betydligt värre.

Dags att vara framsynt

Att åka båt är ju inte att tänka på, visserligen är det inte mer is på havet än att min gamla Cleo med lätthet skulle kunna ta sig ut om hon fortfarande låg i sjön. Men vad ska skulle man göra på sjön, eller i en naturhamn den här tiden på året?


Då är det bättre och mer socialt att åka bil, eller varför inte passa på att byta bil? En Saab är inte att tänka på förstås. Men det finns ju andra märken, som den på bilden t.ex.